Ängsvård och Magnsarveänget
Göran Allard
De gotländska, hävdade ängena är en liten, kvarvarande rest av den viktigaste kulturformen som funnits. I mitten av 1800-talet bestod en tiondel av Gotlands yta av ängsmarker. De var helt avgörande för vår matproduktion- inte bara här utan i en stor del av Europa. På Gotland finns i dag en hundradel kvar av de hävdade ängena, d.v.s. ca 300 hektar.
Varför var då ängena så viktiga förr? Jo-de var helt avgörande för produktionen av mat.
Efter den varma Bronsåldern och med den kalla Järnålderns inträde var man tvungen att ha djuren-kor, hästar, får och getter m.m. inomhus på vintern. Då behövde man till skillnad från tidigare skörda hö och löv på sommaren för att ha foder som skulle räcka hela vintern. Den gödsel som då kunde tas tillvara efter vintern användes för att gödsla den lilla åkerareal som behövdes för t.ex. brödsädsodling. Vi vet att ca 7 ha ängsmark gav foder som i sin tur gav gödsel som räckte till en ha åker. Man kan nästan inte föreställa sig hur landskapet såg ut på den tiden med stora lövängar och lövbetesskogar och bara lite åker. Större delen av exempelvis Romaslätten och dagens Vallåkrar var då ängen! Dessutom fanns lika mycket odikade myrmarker. Landskapet och mikroklimatet då var helt annorlunda.
Ängena fick också genom sin skötsel med fagning (vårstädning), sommarslåtter för hö, klappning (hamling) av träd till lövfoder samt efterbete på sensommar och höst unika naturvärden vad avser flora, insekter, fåglar, lavar och svampar.
”Det gotländska landskapets ära och de gamla böndernas ögonsten” Så beskrev professorn i folklivsforskning och gotlänningen Nils Lithberg gotlandsänget i en uppsats 1934. Debatten bland natur-och kulturintresserade gick för övrigt hög ända sedan 1900-talets början.
Varför försvann då de för bonden helt avgörande ängena? ”Äng var ju åkers moder!” Med den nya uppfinningen och framställningen av konstgödsel i mitten/slutet av 1800-talet behövdes inte längre de självgödslande ängena utan de höggs ner och ersattes av öppen vall och plöjd åker. Ängena försvann i rask takt.
Magnsarve änge i Ekeby
Ett av dessa fina hävdade ängen finns i Ekeby och det sköts av Ekeby Sockenföreningen. Änget hörde till Magnsarve gård vid Ekeby kyrka. Stora arealer ängen höggs bort också här. Detta änge var också på väg att försvinna när den på Gotland välkände hembygdsvårdaren och grundaren av Bungemuséet och f.d. ekebybon Theodor Erlandsson (1869-1953) räddade det genom att låta muséet köpa änget. Sedan en tid ägs änget av Ekeby Socken- förening.
Att änget brukats i forntid kan man bl.a. se av de fyra fina kämpgravarna (husgrunder) och stenvastar (murar) som finns. Den största kämpgraven är 41 meter lång och tretton meter bred-ett stort hus på den tiden. Här har också funnits en bildsten som nu finns på Fornsalen (Gotlands muséum) i Visby.
I sen tid har uppförts ett ståtligt gårdskors likt de som man tror fanns på en del gårdar efter kristnandet av Gotland. Änget pryds också av ett mycket fint och värdefullt bulhus (skiftesverksteknik) Arne Finnberg, Endre, expert på bulhusbyggnation fann resterna av detta hus i Norrlanda socken. Det är från 1700-talets början i sina äldsta delar. Taket är typiskt för hustypen med sitt faltak med rännor och uppspännt på mitten. Bulhuset används som ängsbod och till fest och möten. Mitt i sommaren brukar en sockenfest hållas i änget med traditionella gotländska lekar och god mat och Gotlandsdricku.
Änget har stora värden-inte bara kulturhistoriskt-utan även ur natursynpunkt p.g.a. sin speciella skötsel. Lantbrukare Emanuel Glifberg (1897-1981) från Röstäde i Ekeby var en duktig amatörbotaniker. Hans lista över växter i Magnsarve änge omfattar 108 arter! Många arter uppträder i tidigblommande former p.g.a. sommarslåttern.
De skötselintensiva gotlandsängena hotas av landsbygdens avfolkning, alm-och askskottssjuka samt besvärliga och otidsenliga regelverk från EU och jordbruksverket avseende stöd och skötselbidragens utformning.
Ängsbruket stöds av Gotländska Ängskommitéen och Gotlands Läns Länsstyrelse
Fakta:
Gotland: 300 000 ha
Ängsareal 1850: 30 000 ha =10% av Gotlands yta
Ängsareal 1940 7500 ha
Ängsareal idag ca 300 ha = 1% av ursprungliga
Magnsarve änge ca 3,5 ha
1 hektar(ha)=100×100 m. = 10 000 m2
Se vidare Gotländska Ängskommitténs hemsida:
www.gotlandsangar.se